Vad som hänt
Den 22 oktober 2026 meddelade regeringen att Skatteverket får gå vidare med det gemensamma upphandlingsavtalet med EuroHPC Joint Undertaking, EU:s samarbete kring superdatorer. Avtalet skrevs under i juli. Riksdagen godkände den 21 oktober att Sverige deltar, efter ett förslag från finansutskottet.
Enligt regeringen innebär avtalet att Sverige stöder byggandet av en nod i Sverige som kopplas till en AI-gigafabrik i Finland. Stödet består i att Sverige förbinder sig att köpa beräkningskraft. Åtagandet är sammanlagt 50 miljoner euro under en femårsperiod. Riksdagens beslut gör att regeringen, eller den myndighet den utser, får ingå ekonomiska åtaganden för statens räkning i form av avtal om beräkningskraft.
Civilminister Erik Slottner motiverar beslutet med ökat oberoende: "Genom att samarbeta med Finland kan vi stärka vårt oberoende gentemot andra kontinenter."
Vi skrev om första steget i augusti. Redan då stod det klart att det gällde en gigafabrik i Finland, men inte hur stor den svenska insatsen skulle bli eller att det skulle finnas en nod i Sverige.
Vad Sverige får för pengarna
Enligt pressmeddelandet ska beräkningskraften kunna användas av offentlig sektor och inom forskning och innovation. Deltagande länder medfinansierar upphandlingen och får i gengäld tillgång till beräkningskraft på europeisk mark. Sverige bygger ingen egen gigafabrik.
Som jämförelse har EuroHPC tidigare finansierat två AI-superdatorer i Norden. Mimer i Linköping kostar knappt 30 miljoner euro, som EuroHPC och Vetenskapsrådet delar på. LUMI-AI i Kajaani i Finland har en budget på 387,8 miljoner euro och väntas tas i bruk 2027. Båda ska användas i så kallade AI-fabriker. Gigafabrikerna är tänkta som ett större steg. Enligt EU-kommissionen kan EU:s stöd per projekt bli upp till 500 miljoner euro i den mindre kategorin och upp till en miljard euro i den större, fördelat på två faser. Till det kommer medlemsländernas egna pengar.
Gigafabriken i Finland finns inte än
Det svenska åtagandet gäller en anläggning som ännu inte är vald. EuroHPC:s anbudsinbjudan för upp till sju AI-gigafabriker skulle först stänga den 12 november 2026. I oktober förlängdes tiden med tre veckor till den 3 december, på begäran av EU-kommissionen. Urvalet var planerat till början av 2027. Därefter beräknas det ta upp till 18 månader innan en utvald anläggning är i drift.
Pressmeddelandet nämner ingen plats eller aktör i Finland. Enligt nyhetssajten MR East vill Nokia bygga en av gigafabrikerna, troligen i Uleåborg, med stöd av finska regeringen. Om det är den anläggningen Sverige ska köpa beräkningskraft från framgår inte. Pressmeddelandet säger inte heller vad som händer med det svenska åtagandet om ingen finsk anläggning väljs ut.
- 30 juli 2026 EuroHPC öppnar ansökan för gigafabrikerna. Skatteverket får uppdraget att gå med i den gemensamma upphandlingen.
- 21–22 oktober 2026 Riksdagen godkänner deltagandet. Dagen efter meddelar regeringen att Sverige lovar 50 miljoner euro.
- 3 december 2026 Ansökningstiden går ut (förlängd från 12 november).
- Början av 2027 (planerat) EuroHPC väljer ut vilka projekt som får bygga gigafabrikerna.
- Upp till 18 månader senare De utvalda anläggningarna väntas vara i drift.
En del av ett större EU-projekt
När ansökan öppnade hade 18 EU-länder skrivit under det gemensamma upphandlingsavtalet, bland dem Sverige och Finland, enligt kommissionens pressmeddelande. Hela satsningen stöds av upp till 10 miljarder euro i EU-medel och nationell finansiering, och kommissionen räknar med att den ska locka minst 20 miljarder euro i privata investeringar.
Regeringen beskriver syftet som att göra Sverige och EU mindre digitalt beroende av andra kontinenter. Det handlar om vem som äger de chip, datacenter och molntjänster som de mest avancerade AI-modellerna kräver. Det hänger ihop med en av de risker vi går igenom på sajten: att förmågan att bygga de mest kapabla systemen samlas hos några få aktörer. Vi har skrivit mer om det i inlägget om maktkoncentration.
Vad som återstår att se
Beslutet knyter Sverige till Finland inom EU:s satsning på beräkningskraft. Det är ännu oklart var i Sverige noden ska ligga och vem som driver den, hur beräkningskraften fördelas mellan myndigheter, forskare och företag, och vad som gäller om den finska ansökan inte går vidare.
Mer besked väntas när EuroHPC har valt ut gigafabrikerna, enligt planen i början av 2027.
Läs vidare
- Nästa steg i satsningen på europeiska AI-gigafabriker – regeringens pressmeddelande, 22 oktober 2026.
- Ändring i statens budget för 2026 – Bemyndigande om ekonomiska åtaganden för beräkningskraft – finansutskottets betänkande 2026/27:FiU12, beslutat 21 oktober 2026.
- The EuroHPC Joint Undertaking launches the AI Gigafactories Call – EuroHPC:s pressmeddelande, 30 juli 2026.
- Sverige delaktiga i EU:s satsning på AI-gigafabriker – vårt inlägg om första steget, augusti 2026.
- Elslukande datacenter – vad AI-boomen betyder för svensk el.
- Riskerna vi står inför – Livet med AI:s genomgång av riskerna, bland annat koncentration av makt.
Det här inlägget är framtaget med AI-stöd och granskat av redaktionen innan publicering. Så används AI