Vad som hänt
Den 30 juli 2026 gav regeringen Skatteverket i uppdrag att ingå ett gemensamt upphandlingsavtal med EuroHPC Joint Undertaking, EU:s samarbete kring superdatorer och avancerad beräkningskraft. Avtalet ska ge Sverige tillgång till kraftfull AI-beräkningskapacitet, och innebär enligt regeringen medfinansiering av en AI-gigafabrik i Finland som i sin tur ska ge beräkningskraft till svensk offentlig sektor.
Regeringen motiverar satsningen med att stärka Sveriges konkurrenskraft och EU:s oberoende. Civilminister Erik Slottner säger att den ska "skapa bättre förutsättningar för forskning, innovation och en mer effektiv offentlig sektor". EU-minister Jessica Rosencrantz formulerar det i termer av oberoende: "Sverige och Europa måste stå på egna ben i den globala AI-kapplöpningen." Forskningsminister Lotta Edholm kopplar satsningen till Sveriges roll som forskningsnation.
Pressmeddelandet anger inte vilken anläggning i Finland det gäller, hur stor den svenska medfinansieringen är eller när den svenska offentliga sektorn får tillgång till kapaciteten.
Vad är en AI-gigafabrik?
Skatteverkets uppdrag kom samma dag som EuroHPC öppnade en anbudsinbjudan för att bygga upp till sju "AI-gigafabriker" i minst sju EU-länder. Enligt EuroHPC ska anläggningarna kombinera storskalig beräkningskraft med AI-processorer, mjukvara, molntjänster och energieffektiva datacenter, för att göra det möjligt att träna och använda de mest avancerade AI-modellerna inom EU. Tanken är att myndigheter, forskning och företag, med särskilt fokus på startups och mindre bolag, ska kunna hyra kapacitet hos anläggningar som drivs och kontrolleras inom EU, i stället för att vara beroende av leverantörer utanför unionen.
Satsningen kompletterar EU:s befintliga nätverk av 19 mindre "AI-fabriker" med större anläggningar. EU-kommissionen uppger att initiativet stöds med upp till 10 miljarder euro i EU- och nationell finansiering, och att det väntas utlösa minst 20 miljarder euro i privata investeringar, totalt över 30 miljarder euro. Så ser tidsplanen ut enligt EuroHPC:
- 30 juli 2026 Skatteverket får uppdraget. Samma dag öppnar EuroHPC ansökan för att bygga gigafabrikerna.
- 12 november 2026 Ansökningstiden går ut.
- Tidigt 2027 EuroHPC väljer ut vilka projekt som får bygga gigafabrikerna.
- Cirka 18 månader senare Anläggningarna väntas vara i drift, tidigast under 2028.
Enligt EuroHPC är det inte EU-kommissionen ensam som betalar: EuroHPC och "flera av dess deltagande stater" ska gemensamt upphandla beräkningstid från de anläggningar som väljs ut. Det är den gemensamma upphandlingen Sverige nu går med i genom Skatteverket. Sverige och Finland är sedan tidigare båda medlemmar i EuroHPC Joint Undertaking.
En del av en större fråga
Satsningen hänger ihop med det som brukar kallas digital suveränitet: oron för att EU saknar egen kontroll över den infrastruktur som de mest avancerade AI-modellerna kräver, från chip till datacenter till molntjänster, och i stället är beroende av ett fåtal amerikanska och kinesiska företag. Det är samma oro som ligger bakom en av de risker Livet med AI går igenom: att förmågan att bygga de mest kapabla systemen samlas hos ett fåtal företag och länder.
Frågan om hur beroendet av ett fåtal aktörers chip och datacenter ska hanteras är också en av de frågor AI-Kompassen ställer till riksdagspartierna inför valet 2026, där partierna får ta ställning till om internationell registrering och kontroll av avancerade AI-chip och datacenter är rimligt eller ett för stort marknadsingrepp.
Vad betyder det för Sverige?
Julibeslutet är ett uppdrag till en myndighet. Ingen anläggning finns ännu, och som tidslinjen ovan visar är det flera år kvar innan en gigafabrik kan stå klar. Skatteverket ska först förhandla fram och skriva under avtalet, sedan avgör EuroHPC:s urval vilka projekt som blir av. Det är ett tidigt och formellt steg i en process där svensk offentlig sektor knappast märker av mer beräkningskraft förrän om flera år.
Sverige saknar egna storskaliga AI-datacenter i den klass det handlar om här, och väljer nu att lösa frågan om beräkningskraft tillsammans med andra EU-länder snarare än på egen hand. Om det är en rimlig väg mot digitalt oberoende, eller om det bara flyttar beroendet från amerikanska till europeiska leverantörer, avgörs av vilka villkor som gäller när gigafabrikerna väljs ut och byggs, från 2027 och framåt.
Läs vidare
- Sverige och EU tar första steg mot AI-gigafabriker – regeringens pressmeddelande, 30 juli 2026.
- The EuroHPC Joint Undertaking launches the AI Gigafactories Call – EuroHPC:s pressmeddelande, 30 juli 2026.
- Riskerna vi står inför – Livet med AI:s genomgång av riskerna, bland annat koncentration av makt.
- AI-Kompassen – var riksdagspartierna står i frågor om bland annat kontroll av AI-chip och datacenter.
Det här inlägget är framtaget med AI-stöd och granskat av redaktionen innan publicering. Så används AI