Livet med AI Om AI-utvecklingen och vad den betyder för oss i Sverige

Aktuellt

Maktkoncentration: en av de kortsiktiga riskerna med AI

Publicerat 2026-08-14

Vad risken handlar om

I Riskerna vi står inför nämns koncentration av makt, eller maktkoncentration, som en av fyra kortsiktiga risker, vid sidan av desinformation, arbetsmarknaden och cybersäkerhet. Men till skillnad från de andra tre är den svårare att peka på konkret: ingen enskild händelse illustrerar den på samma sätt som en deepfake eller ett cyberangrepp gör.

Risken handlar om att förmågan att bygga och driva de mest kapabla AI-systemen kräver tre saker som är ojämnt fördelade i världen: enorma mängder beräkningskraft (datorchip och datacenter), enorma kapitalsummor för att betala för dem, och tillgång till ett litet antal forskare som kan bygga systemen. Den som har alla tre kan dra ifrån, vilket i sin tur gör det lättare att attrahera ännu mer kapital och ännu fler forskare. Frågan som forskningsfältet "compute governance" ställer är om den spiralen redan är i gång, och vad den i så fall betyder för resten av världen, inklusive små länder som Sverige.

Vad som talar för att det redan sker

Beräkningskraften är själva grunden. Chiptillverkaren Nvidia dominerar marknaden för de kretsar som används för att träna AI-modeller, med en marknadsandel som oberoende analytiker har uppskattat till över 90 procent. Den beräkningskraften byggs i sin tur ut med kapital i en skala som få aktörer kan matcha:

En handfull amerikanska techbolag finansierar, äger andelar i och levererar beräkningskraft till varandra i ett nät av ömsesidiga beroenden. Det är det mönstret som fick den amerikanska konkurrensmyndigheten FTC att i januari 2024 öppna en granskning av dessa partnerskap.

Vad forskarna säger

Oron delas av flera som själva leder AI-utvecklingen. Yoshua Bengio, som leder den internationella forskningssammanställningen International AI Safety Report, har i flera intervjuer beskrivit maktkoncentration som en allvarlig risk. Till Bulletin of the Atomic Scientists sa han att ett bolag som drar ifrån tekniskt kan ta över ekonomiskt, eftersom det kan erbjuda allt till ett mycket bättre pris och kvalitet än andra, och att det i förlängningen kan användas för att "kontrollera politiken, för det är så vårt system fungerar".

Forskningsfältet compute governance, som undersöker om beräkningskraft kan användas som verktyg för att styra AI-utvecklingen internationellt, är självt tydligt med att detta är en avvägning. I en av fältets mest citerade artiklar, Computing Power and the Governance of Artificial Intelligence (2024) av forskare vid bland annat Centre for the Governance of AI och OpenAI, varnar författarna för att även regleringsförsök kan slå fel: "naiva eller dåligt utformade angreppssätt till compute governance för med sig betydande risker", bland annat just "centralisering av makt". Både utebliven och illa utformad styrning av vem som får tillgång till beräkningskraft kan alltså förstärka koncentrationen den är tänkt att motverka.

Motkrafterna

Flera utvecklingar drar åt andra hållet:

Vad betyder det för Sverige?

Sverige och EU är i hög grad beroende av den här utvecklingen. Det syns i regeringens uppdrag till Skatteverket att gå med i EU:s gemensamma upphandling av AI-beräkningskraft, som vi skrev om tidigare i augusti: en satsning där EU skjuter till upp till 10 miljarder euro i offentlig finansiering för att bygga upp till sju AI-gigafabriker i egen regi, för att inte vara helt beroende av amerikanska molnjättars infrastruktur. Det är ett direkt svar, om än i mindre skala, på samma koncentration som beskrivs ovan.

Frågan om maktkoncentration tar sig alltså konkret uttryck i Sverige, utöver den globala maktbalansen: hur stor del av infrastrukturen bakom framtidens AI-tjänster Sverige och EU äger och styr själva, och hur stor del som hyrs av ett fåtal amerikanska bolag.

Läs vidare

Det här inlägget är framtaget med AI-stöd och granskat av redaktionen innan publicering. Så används AI

← Alla inlägg