Vad som hänt
Under de senaste två åren har flera stora, AI-relaterade datacenterprojekt aktualiserats i Sverige. I juni 2024 investerade Microsoft 33,7 miljarder kronor i sina befintliga anläggningar i Sandviken, Gävle och Staffanstorp, bland annat i 20 000 grafikkort för AI-beräkningar. Sedan har det tillkommit ännu större projekt: i Strängnäs planerar Brookfield Asset Management, tillsammans med Nvidia och Kuwaits statliga investeringsfond, ett datacenter för omkring 95 miljarder kronor som enligt SVT skulle behöva 750 megawatt, ungefär lika mycket som 320 000 villor förbrukar. I Torsboda utanför Timrå förhandlar Google om att köpa en industrifastighet för 911 miljoner kronor för ett datacenter som till att börja med skulle kräva 1 000 megawatt, med möjlig utbyggnad till 2 000. Beslut väntas till hösten.
Gemensamt för projekten är att AI-modeller kräver mer beräkningskraft än tidigare it-tjänster, och beräkningskraft kräver el.
Hur mycket el handlar det om?
Svenska kraftnät för en löpande kö över ansökningar om att ansluta sig till stamnätet. Den 30 juni 2026 låg den samlade ansökta uttagskapaciteten (konsumtion, det vill säga inte elproduktion) på 25 609 megawatt. Av det var 7 014 megawatt taggat som datacenter, den näst största kategorin efter energilager (12 109 megawatt).
Enligt Svenska kraftnäts egen sammanställning för 2025 kom det in 43 nya ansökningar under året, sammanlagt cirka 22 000 megawatt (13 000 i produktion och 9 000 i konsumtion). Ungefär hälften av konsumtionsvolymen bedöms vara datacenterrelaterad. Totalt fick 22 anslutningsärenden, av alla slag, positiva förhandsbesked under året, om sammanlagt 4 865 megawatt.
I ett internationellt perspektiv är trenden inte unik för Sverige. Internationella energimyndigheten (IEA) uppskattar att datacenter globalt förbrukade omkring 415 terawattimmar 2024, motsvarande 1,5 procent av världens elanvändning, och att det kan mer än fördubblas till omkring 945 terawattimmar 2030 i IEA:s huvudscenario. I en uppföljning från april 2026 skriver IEA att datacentrens elanvändning ökade med 17 procent under 2025, och att just de AI-inriktade anläggningarna växte ännu snabbare än det, i ett år då världens samlade elanvändning växte med 3 procent.
- Strängnäs Brookfield, Nvidia och Kuwaits statliga investeringsfond: cirka 95 miljarder kronor, 750 megawatt.
- Torsboda, Timrå Google: cirka 911 miljoner kronor för fastigheten, 1 000–2 000 megawatt. Beslut väntas till hösten.
- Hela landet, 30 juni 2026 7 014 megawatt datacenter i Svenska kraftnäts anslutningskö, av totalt 25 609 megawatt ansökt uttagskapacitet.
Som jämförelse: så sent som i mars 2024 skrev Energimyndigheten i sin kortsiktsprognos att den svenska elanvändningen väntades öka från 508 till 516 terawattimmar mellan 2023 och 2027, utan att nämna datacenter som en särskild drivkraft. Den bilden var daterad redan två år senare.
Var i landet trycket är som störst
De stora, nya AI-datacenterprojekten är hittills koncentrerade till Mälardalen och Stockholmsregionen, det område som förknippas med elområde SE3, men sträcker sig nu även längre norrut: Google förhandlar om en anläggning i Torsboda utanför Timrå, i Västernorrland. Enligt SVT:s genomgång av Strängnäsprojektet uppgick den samlade eleffekt som redan var uttagen och planerad i elområde SE3 till omkring 9 000 megawatt när ansökan blev känd.
Svenska kraftnät skiljer mellan tre typer av problem: elbrist, att det inte finns nog med energi över tid (Sverige exporterar i dag mer el än det importerar och har alltså ingen sådan brist), effektbrist, att det vid enskilda tillfällen inte finns nog med el för att möta efterfrågan just då, och kapacitetsbrist, att elen finns men inte kan transporteras dit den behövs. Det är i huvudsak den sista kategorin som stora, punktvisa datacenteretableringar riskerar att förvärra, eftersom de kräver mycket ny kapacitet på en och samma plats.
I södra Sverige, som länge förknippats med kapacitetsbrist, bedömer Svenska kraftnät att stamnätet inte kommer vara begränsande för ökade uttag de kommande tio åren, även om flaskhalsar kvarstår i delar av regionnätet. Efter tre nya 400 kV-ledningar beskrivs kapaciteten till Malmö som långsiktigt säkrad, och målet är att Skånes elsjälvförsörjning ska öka från dagens 15 till minst 50 procent till 2030. Det trycket som nu byggs upp kring AI-datacenter finns i första hand på andra platser, och har uppstått snabbare än de långsiktiga planerna hann räkna med.
Vad myndigheter och politiker säger
Svenska kraftnäts tjänstemän har i intervjuer varnat för att stora nya elkunder som tillkommer utan att ny elproduktion byggs samtidigt riskerar att pressa upp elpriset för alla andra. "Det är en utmaning att få fram el till en så stor etablering", sa sektionschef Tobias Edfast till SVT om Strängnäsprojektet, och Daniel Gustafsson, som arbetar med anslutningsfrågor på myndigheten, sa om Google-projektet i Torsboda: "Om man stoppar in en sån här anläggning utan att tillföra nyproduktion, då kommer det att påverka elpriset." Enligt Torsboda Industrial Parks vd är Google kontraktsmässigt bundet att återinvestera i egen energiproduktion för regionen, ett exempel på den typ av lösning som diskuteras: att datacenter i högre grad förväntas stå för sin egen elförsörjning.
Frågan har också nått riksdagen. I en interpellationsdebatt den 13 april 2026 frågade Isak From (S) energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) om regeringen avser att ta fram en nationell plan för var och hur nya datacenter ska etableras. Busch svarade med hänvisning till en effektiviserad anslutningsprocess, kommande krav enligt EU:s energieffektiviseringsdirektiv på att analysera möjligheten att ta tillvara datacentrens spillvärme, och regionala analyser av behovet av effekt och flexibilitet, snarare än ett särskilt nationellt styrdokument för just datacenter.
Vad betyder det för Sverige?
Frågan AI-boomen har aktualiserat handlar om kapacitet: hur snabbt och var i landet ny, storskalig elanvändning kan anslutas till nätet utan att driva upp priser eller tvinga fram akuta investeringar. Den frågan har vuxit betydligt fortare än myndigheternas prognoser hunnit med.
Hittills har svaret från myndigheter och politiker mest handlat om att effektivisera processer och lägga ansvaret för elförsörjningen på bolagen själva, snarare än att styra var etableringarna får ske. Om det räcker avgörs de kommande åren, i takt med att projekt som Strängnäs och Torsboda går från ansökan till beslut. Frågan om hur beroendet av datacenter och avancerade AI-chip ska hanteras är också en av de frågor AI-Kompassen ställer till riksdagspartierna inför valet 2026.
Läs vidare
- Information om pågående anslutningsärenden – Svenska kraftnäts löpande köstatistik.
- Energy demand from AI – IEA:s rapport om AI:s elbehov globalt.
- AI-Kompassen – var riksdagspartierna står i frågor om bland annat kontroll av AI-chip och datacenter.
Det här inlägget är framtaget med AI-stöd och granskat av redaktionen innan publicering. Så används AI