Humanoider: när får vi se robotar gå omkring på gatorna?

Vad frågan egentligen gäller

Bakom frågan "när får vi se robotar på gatorna?" ligger två olika frågor. Den ena handlar om robotar i största allmänhet, och där är svaret att de redan är här. Leveransrobotar rullar i Stockholm sedan våren 2025. Den andra handlar om humanoider, alltså robotar byggda i människoform för att klara sig i miljöer gjorda för människor. Där ser svaret ungefär likadant ut hos de tillverkare vi gått igenom: fabriken först, hemmet sedan, gatan sist.

Robotarna som redan finns på svenska gator har hjul

Våren 2025 började Foodora leverera mat i Stockholm med robotar från estniska Starship Technologies. SVT rapporterade i mars samma år att de kör i högst sex kilometer i timmen på trottoaren, gör plats åt människor och stannar vid rödljus, men varken kan ringa på dörren eller gå upp för trappor. De är lådor på hjul och ser inte ut som människor.

Ett år senare är försöken fortfarande små. Enligt en genomgång i Transport & Logistik, som bygger på forskning vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), ingick i april 2026 sammanlagt 15 robotar i försöken, varav fem i Stockholms stad. SVT uppgav ett år tidigare att femton robotar rullade enbart på Södermalm, så någon tydlig expansion syns inte i siffrorna. VTI-forskaren Daniel Rudmark beskriver mottagandet som förvånansvärt positivt, men pekar på ett praktiskt problem: "det är redan trångt på trottoarerna och här kommer plötsligt en ny aktör".

Regelverket är inte skrivet för det här. Leveransrobotar kan i vissa fall klassas som motorredskap klass 2, en kategori som också omfattar entreprenadmaskiner och truckar. Det säger något om hur tidigt vi är. Sverige har ännu inte bestämt hur en låda på hjul ska bete sig på en gångbana. En gående robot i människostorlek är en svårare fråga, och den är inte ställd.

Fabriken är först, och det är där siffrorna finns

Industrin är den miljö där humanoider arbetar i dag, och det handlar fortfarande om pilotinstallationer.

Figure visade i juni 2026 upp sin Figure 03 hos BMW i Spartanburg, där roboten plockar ihop delar till monteringslinjen och drar en vagn på hjul. Det är en robot som gör ett arbetsmoment. Den tidigare modellen Figure 02 bidrog till monteringen av 30 000 bilar under 2025. Uppgiften kommer från Figure.

Den tydligaste svenska kopplingen heter Hexagon. Koncernens B-aktie är noterad på Nasdaq Stockholms Large Cap-lista, och SVT beskriver bolaget som svenskt. Robotdivisionen, som Schaeffler i sin tur beskriver som schweizisk, har tagit fram humanoiden AEON. I april 2026 meddelade Schaeffler att bolaget ska sätta in minst 1 000 AEON-robotar i sitt globala produktionssystem under de närmaste sju åren. Pressmeddelandet anger inget årtal. The Robot Report räknar det till 2032. Att roboten ska sköta på- och avlastning av maskiner och utföra detaljinspektion kommer från samma artikel, som också noterar att AEON inte går. Den rullar, benen slutar i hjul.

Det säger en del om hur töjbart ordet "humanoid" är. En robot med armar, överkropp och hjul fungerar på ett plant fabriksgolv, men kommer inte upp för en trottoarkant.

Vad branschorganisationen själv säger

International Federation of Robotics (IFR) är robotindustrins egen branschorganisation, vilket gör dess återhållsamhet intressant. I en positionsrapport från juli 2025 med undertiteln "Vision and Reality" skiljer organisationen på vad humanoider sägs klara och vad de klarar i dag. När IFR i januari 2026 listade årets fem robottrender ställde den ett krav på humanoiderna. De ska bevisa tillförlitlighet och effektivitet, och måste matcha industrins krav på cykeltider, energiförbrukning och underhållskostnader för att kunna konkurrera med vanlig automation.

Det är en hög ribba, och den förklarar varför fabriken kommer först. Där finns ett givet uppdrag, en känd miljö och ett tal att jämföra med.

Sverige är redan ett robotiserat land i den vanliga bemärkelsen. IFR:s mätning av robottäthet, publicerad i april 2026 och baserad på 2024 års data, ger svensk tillverkningsindustri 377 robotar per 10 000 anställda, mot ett globalt snitt på 132. De flesta av dem är fastmonterade armar i avgränsade arbetsceller. Humanoider är tänkta att klara sig utan staket och fast montering, och det är också därför de är svårare att få att fungera.

Kina bygger flest robotar. Vilka köper dem?

Volymerna finns i Kina. Tidskriften TIME rapporterade i juli 2026 att Unitree levererade drygt 5 500 humanoider under 2025, mer än en fjärdedel av världsmarknaden, och att priset på bolagets G1 sjunkit från 16 000 till 13 500 dollar på 18 månader.

Fördelningen av köpare säger mer om mognaden. 74 procent av robotarna gick till universitet, forskningsinstitut och utvecklare, 17 procent till kommersiella miljöer som turistmål och butiker, och 9 procent till industriell användning. TIME skriver att dagens robotar arbetar med 30 till 50 procent av en människas effektivitet på allmänna fabriks- och lageruppgifter. Unitrees grundare Wang Xingxing säger i samma artikel att genombrottet i förmåga ligger någonstans mellan två och tio år bort.

Tesla: avståndet mellan utlovat och levererat

Tesla har utlovat de största volymerna, och bolagets egen tidslinje går att följa steg för steg.

Musk beskrev osäkerheten öppet i april 2026. Optimus har omkring 10 000 komponenter, och produktionen "kommer att röra sig i takt med den mest otursförföljda, långsammaste, dummaste delen av alla 10 000. Det är omöjligt att förutsäga sådant här."

Electrek sammanfattade i augusti det Tesla då utlovade som "en robot som Tesla inte har visat, som ännu inte kan göra ett jobb inne i bolagets egen fabrik, till försäljning för utomstående kunder om mindre än två år". Båda citaten är översatta från engelska.

Hemmet: de första robotarna levereras i år

Det norskgrundade bolaget 1X tar första steget in i hemmen. Enligt företagets egen produktsida kostar roboten Neo 20 000 dollar i versionen Early Access, med ett abonnemang på 499 dollar i månaden som alternativ. Leveranserna sker i USA under 2026 och till andra marknader från 2027.

Den viktigaste detaljen står på samma sida. När Neo möter en uppgift som den inte lärt sig kan ägaren boka en "1X Expert", en människa som fjärrstyr roboten genom momentet. Bolaget beskriver det som en del av upplärningen. Det säger också något om hur självständig en hemrobot är hösten 2026: inte helt självständig. Och det väcker integritetsfrågor som bolaget inte besvarar på produktsidan.

Nvidias vd Jensen Huang sa i november 2025, i SVT:s återgivning: "Humanoida robotar ligger nog bara två år bort från att fungera riktigt bra." Huang är vd för det bolag som säljer chippen till robotutvecklarna, och tidsangivelsen är hans bedömning. I samma inslag förklarar Hexagons robotchef Arnaud Robert drivkraften med arbetskraftsbrist.

Varför gatan kommer sist

Tre hinder står mellan fabriksgolvet och gångbanan.

Säkerhet vid fall. En humanoid är dynamiskt stabil, vilket betyder att den balanserar aktivt. En fastmonterad robotarm kan stängas av utan följder. En gående robot faller omkull när strömmen går. ISO arbetar med en standard för dynamiskt stabila mobila robotar, ISO 25785-1, men den är ännu inte publicerad, och den är dessutom skriven för industrimiljöer. Något motsvarande regelverk för robotar som rör sig bland allmänheten finns inte.

Den öppna miljön. En fabrik har kända underlag, kända föremål och instruerad personal. En gata har barn, isfläckar, cyklar, grus och människor som gör oväntade saker. Det är samma problem som TIME beskriver. Robotarna klarar fortfarande mest de uppgifter de tränats på.

Reglerna. Sverige har ännu inte färdiga regler för leveransrobotar på trottoar. Vem som ansvarar när en humanoid välter en person i en folkmassa är en fråga ingen svensk myndighet har behövt besvara.

Vad man rimligen kan vänta sig

De tidsatta mål som finns gäller alla arbetsplatser. Schaeffler siktar på 1 000 robotar inom sju år. Tesla talar om försäljning till utomstående kunder tidigast under andra halvåret 2027. Hemmen får sina första enheter i USA i år, i liten skala och med människor inkopplade på distans. För det offentliga rummet saknas både färdig teknik och ett regelverk, och ingen av tillverkarna i den här genomgången har angett ett årtal.

Den mer närliggande frågan för svensk del är vad som händer i industrin på vägen dit, för det är där arbetsuppgifter börjar flyttas. Vi har skrivit om vilka svenska jobb som påverkas först och om vad vi ska leva av om AI tar jobben. Hittills har AI mest påverkat arbete framför en skärm. Humanoiderna flyttar samma fråga till lagret och verkstadsgolvet.

Den robot man möter på en svensk gata de närmaste åren har med stor sannolikhet fortfarande hjul och kör i gånghastighet.

Läs vidare

• Position Paper: Humanoid Robots – Vision and Reality – robotbranschens egen genomgång av vad humanoider klarar.
• Top 5 Global Robotics Trends 2026 – IFR:s trendlista, med kraven på humanoider.
• Leveransrobotar testas – VTI ser behov av regler – läget för robotar på svenska trottoarer.
• Så fungerar AI – Livet med AI:s genomgång av tekniken bakom.
• Vart är vi på väg? – om varför tidslinjer inom AI är så omtvistade.

Det här inlägget är framtaget med AI-stöd och granskat av redaktionen innan publicering. Så används AI

← Alla inlägg