En ny mätning av vad som redan skett
Frågan om vilka jobb som försvinner med AI har hittills mest besvarats med prognoser: uppskattningar av hur stor andel av arbetsuppgifterna i olika yrken som skulle kunna automatiseras. I mars 2026 publicerade forskare vid Örebro universitet och forskningsinstitutet Ratio, tillsammans med kollegor vid Aarhus universitet och Kielinstitutet, en studie som mäter vad som redan skett: "Same Storm, Different Boats: Generative AI and the Age Gradient in Hiring", av Magnus Lodefalk, Lydia Löthman, Michael Koch och Erik Engberg.
Studien bygger på 4,6 miljoner platsannonser från Platsbanken (2020–2026) och register över hela den svenska arbetskraften från Statistiska centralbyrån, med yrke, ålder och kön för varje anställd. Genom att jämföra hur anställningarna förändrats inom samma arbetsgivare, i yrken med olika grad av exponering för generativ AI, kan forskarna se om AI förskjuter vem som får jobben.
Unga tappar mark, äldre gör det inte
Resultatet: sysselsättningen för 22–25-åringar i yrken med hög AI-exponering har fallit med 5,5 procent i förhållande till mindre exponerade yrken hos samma arbetsgivare, mätt till första halvåret 2025. Under samma period steg sysselsättningen för personer över 50 år i samma högexponerade yrken med 1,3 procent. I den genomsnittliga skattningen för hela perioden efter ChatGPTs lansering är effekten dessutom ungefär dubbelt så stor för unga kvinnor som för unga män.
Skillnaden mellan åldersgrupperna växte gradvis. Den var liten det första året efter ChatGPTs lansering i november 2022, för att sedan tillta kraftigt under 2024 och första halvåret 2025. Forskarna tolkar det som att generativ AI gradvis tränger undan sådana arbetsuppgifter som annars gått till nyanställda, medan den mer erfarna arbetskraftens omdöme och erfarenhet är svårare att ersätta.
Räntehöjningen förklarar nedgången i platsannonser
Antalet platsannonser i Sverige har fallit kraftigt sedan 2022, ett mönster som ofta tolkas som ett tecken på att AI redan tar jobb. Studien visar att nedgången sammanfaller tidsmässigt med Riksbankens första räntehöjning i april 2022, sju månader före ChatGPTs lansering i november samma år. När forskarna testar det explicit finns bara ett svagt och statistiskt osäkert tillägg till nedgången i platsannonser efter ChatGPT, medan sambandet med räntehöjningen är starkt.
Studiens andra huvudpoäng bygger vidare på detta. Den totala sysselsättningen i Sverige ligger stilla. Forskarna tolkar mönstret som en omfördelning av vem som anställs inom redan existerande jobb, till de yngres nackdel, snarare än en nedgång i den samlade efterfrågan på arbetskraft.
Mönstret skiljer sig mellan länder
Forskarna jämför sitt resultat med liknande studier internationellt och landar i en blandad bild. Mönstret för Sverige liknar det som hittats i USA, där tidigare studier sett en motsvarande åldersskillnad i AI-exponerade yrken. I Finland däremot har forskarna Antti Kauhanen och Petri Rouvinen, med samma typ av analys på finska data, inte hittat någon sysselsättningsskillnad alls mellan yrken med hög och låg AI-exponering. Vad skillnaden mellan Sverige och Finland beror på är ännu inte klarlagt.
Vilka yrken är mest exponerade?
I november 2025 publicerade Arbetsmarknadens AI-råd, ett samarbete mellan Akavia, Almega, CIKO, DIK, Fremia, Svensk Handel och Unionen, lett av AI Sweden, sin första gemensamma lägesbild av hur AI förändrar svensk arbetsmarknad. Där konstaterar rådet att exponeringen är särskilt hög i språk-, text- och informationsintensiva yrken, där generativ AI redan används i konkreta arbetsmoment, och att förändringen hittills i första hand handlar om omformade roller och arbetsuppgifter snarare än att yrken ersätts rakt av. Det ligger i linje med Örebrostudiens fynd: det är enskilda arbetsuppgifter, och vem som får utföra dem, som förändras, snarare än att hela yrken försvinner.
Generativ AI skiljer sig från den bredare automatisering som redan diskuterades före ChatGPT. Arbetsförmedlingen bedömde 2020, med en metod utvecklad av McKinsey Global Institute, att 21 procent av dagens arbetade timmar i Sverige skulle kunna automatiseras fram till 2030, motsvarande drygt en miljon jobb. Samtidigt väntades strukturomvandlingen och andra samhällstrender skapa 1,3 miljoner nya jobb under samma period. Rapporten pekade ut kontorsassistenter, sekreterare och andra kontors- och kundserviceyrken samt process- och maskinoperatörer och montörer som mest utsatta, medan omsorgsyrken, städyrken och yrken med krav på fördjupad högskolekompetens (till exempel inom hälso- och sjukvård, juridik och ekonomi) bedömdes ha lägre automatiseringsrisk. Den prognosen gällde automatisering i bred bemärkelse, inte specifikt den generativa AI som kom med ChatGPT två år senare, men den fångar samma grundmönster som märks i dag: rutinartat kontors- och administrativt arbete är mer utsatt än arbete som kräver fysisk närvaro, fördjupad expertis eller mänsklig omsorg.
Vad betyder det, och vad vet vi inte
Det här är fortfarande tidiga mätningar av en pågående förändring, inte ett facit. Örebrostudien själv listar flera begränsningar: den bygger på observationsdata utan att direkt mäta vilka arbetsgivare som faktiskt infört AI-verktyg, och den följer inte upp om de unga som förlorar mark i ett yrke i stället får jobb i ett annat. Men bilden som växer fram, både i den svenska studien och i Arbetsmarknadens AI-råds lägesbild, pekar åt samma håll. Det är i första hand inträdet på arbetsmarknaden som blir svårare. Få tecken tyder på att etablerade jobb försvinner i stor skala. Det skiljer sig från frågan om vad som händer om AI på sikt kan utföra det mesta av allt arbete, som vi gått igenom i När AI tar jobben. Den här studien handlar om vad som redan syns i statistiken, inte om det scenariot.
För unga som just nu ska ta sig in på arbetsmarknaden är slutsatsen konkret: det är svårare att få det första jobbet i yrken där generativ AI redan används mycket, oavsett vad man tycker om AI i stort. Vilken politik som kan möta det, i form av utbildning, arbetsgivaravgifter eller omställningsstöd, är en fråga som AI-Kompassen undersöker hos riksdagspartierna inför valet 2026.
Läs vidare
- Same Storm, Different Boats: Generative AI and the Age Gradient in Hiring – Lodefalk, Löthman, Koch och Engberg, Örebro universitet/Ratio (mars 2026).
- En arbetsmarknad i rörelse – Arbetsmarknadens AI-råds första lägesbild (november 2025).
- När AI tar jobben: vad ska vi leva av, och vad gör vi i stället? – den större frågan om vad storskalig automatisering skulle betyda.
- AI-Kompassen – vad riksdagspartierna svarar om AI inför valet 2026.
Det här inlägget är framtaget med AI-stöd och granskat av redaktionen innan publicering. Så används AI