AI-bedrägerierna som drabbar svenskar – och hur de fungerar

Gamla knep med nya verktyg

Bedrägeri hör till de vanligaste brotten i Sverige. Under 2025 anmäldes 232 862 bedrägeribrott enligt Brottsförebyggande rådet (Brå), en ökning med en procent från året innan. Nationellt bedrägericenter vid Polisen uppskattar att bedragarna tjänade cirka 5,7 miljarder kronor på bedrägerier under 2025, omkring tio procent mindre än 2024 (Polisen, april 2026).

Hur många av bedrägerierna som gjorts med hjälp av AI framgår inte av någon svensk statistik. Det som går att beskriva är hur myndigheter och banker ser på förändringen. "Bedragare har i dag tillgång till samma AI-verktyg som seriösa aktörer och kan använda dem för att genomföra bedrägerier i stor skala", sade Mithra Sundberg på Finansinspektionen (FI) i juni 2026. EU:s polisbyrå Europol konstaterar i sin hotbedömning från april 2026 att generativ AI redan gjort det lättare för bedragare att anpassa sina upplägg till varje offer, och att AI-agenter som automatiserar delar av brottet väntas höja hotet ytterligare.

AI-företagen själva ser samma sak i sina system. OpenAI stängde under 2025 av konton som tillhörde bedrägerinätverk, bland annat nätverk som troligen utgick från Kambodja, Myanmar och Nigeria. Nätverken hade främst använt AI för att arbeta snabbare och i större skala, till exempel för att översätta, skriva meddelanden och ta fram inlägg till sociala medier (OpenAI, oktober 2025). Anthropic beskriver i en rapport från augusti 2025 hur AI låter bedragare som inte har språket som modersmål skriva övertygande meddelanden utan de språkfel som tidigare brukade avslöja dem. Själva knepen är i stort sett desamma som förut, men de blir mer trovärdiga och når fler.

Kändisen i annonsen

Ett upplägg där AI ofta syns i Sverige börjar med en annons i sociala medier. Enligt Konsumentverket kan den visa en intervju där en känd person påstås ha tjänat mycket pengar på kort tid. Intervjun är påhittad och personen har inte tillfrågats. Med AI kan bedragarna i dag låta personen tala i en video.

Flera sådana fall har uppmärksammats. I juni 2025 varnade polisen i region Stockholm för AI-genererade videor med kända läkare som gjorde reklam för läkemedel och vitaminer. Den som klickade vidare lurades att lämna ut sina kortuppgifter. I december 2025 visade SVT Verifierar att ansiktet på en svensk polis hade manipulerats med AI och använts i bluffannonser på Metas plattformar. I samma annonser förekom programledaren Celinda Andersson. Enligt Polismyndigheten är annonsen polisanmäld. I februari 2026 gick SVT och TV4 ut med en gemensam video om att publicistorganisationen Utgivarna, där båda är medlemmar, har polisanmält Facebooks ägare Meta för bluffannonser där kända journalister från kanalerna utnyttjats.

Vid investeringsbedrägerier är annonsen första steget. Konsumentverket beskriver hur det brukar fortsätta:

Investeringsbedrägeri gav bedragarna mest pengar av alla bedrägerityper 2025, cirka 1,6 miljarder kronor enligt Polisen. Fram till augusti 2026 hade FI i år varnat för 197 aktörer, framför allt falska handelsplattformar som lockar med påhittade kändisartiklar och AI-genererat innehåll.

Bankerna har ändå inte sett särskilt många AI-videor. I sin hotbildsbedömning för 2026 skriver bankernas branschorganisation att "bankerna ser fortfarande inte så många AI-videor". Falska artiklar och bluffannonser med kändisar är däremot ofta startpunkten.

Rösten som låter som någon du känner

Tekniken att härma en röst har blivit både bättre och lättare att få tag på. Redan 2023 visade Microsofts forskare att deras modell VALL-E kunde efterlikna en okänd röst utifrån en inspelning på tre sekunder. I dag finns sådana tjänster öppet på nätet. När den amerikanska konsumentorganisationen Consumer Reports granskade sex röstkloningstjänster i en rapport 2025 nöjde sig fyra av dem med att användaren kryssade i en ruta och intygade sin rätt att klona rösten (Consumer Reports, mars 2025).

FI beskriver hur det kan se ut för en privatperson: "någon som låter som en familjemedlem ringer upp och behöver pengar akut" (FI, mars 2026). I en undersökning från FI uppger sex av tio svenskar att de oroar sig för hur AI kan användas i bedrägerier. Att bedrägerier med klonade röster förekommer här slog flera myndigheter fast redan i sin gemensamma lägesbild om organiserad brottslighet 2023: "fall där röster har klonats med hjälp av AI, har redan konstaterats i Sverige." Det finns ingen offentlig siffra på hur vanligt det är i dag.

Företag är ett annat mål. De svenska bankerna ser en risk att röstkloning används i bedrägerier mot företag. Utomlands har det redan hänt. Det mest kända fallet gäller det brittiska ingenjörsföretaget Arup, där en anställd 2024 förde över omkring 25 miljoner dollar till konton i Hongkong efter ett videomöte med falska chefer. Arup har bekräftat att "falska röster och bilder" (false voices and images) användes. I januari 2026 berättade polisen i den schweiziska kantonen Schwyz om en företagare som under två veckor ringts upp av bedragare som med AI förvrängt sin röst och utgett sig för att vara en känd affärspartner. Företagaren förde över flera miljoner schweizerfranc till ett konto i Asien (SRF, januari 2026).

Samtalet från "banken" eller "polisen"

Det vanligaste bedrägeriförsöket i Sverige kommer via telefon. Av de drygt 33 500 anmälda försöken till bedrägeri 2025 gällde 75 procent telefonbedrägeri, så kallad vishing, enligt Polisens rapport. Det är också den vanligaste typen av bedrägerier mot personer över 60 år (Polisen, september 2026).

I juli 2026 varnade Polisen för en ökning av samtal där en datorröst utger sig för att komma från polisen. Det är en automatiserad röst, och Polisen säger inget om att den skulle vara AI-klonad. "Polisen ringer aldrig med automatiserade röster", skriver myndigheten.

Europol beskriver i sin hotbedömning nästa steg. Röstbottar används allt oftare för att i industriell skala sålla bland tänkbara offer, innan en människa tar över samtalet. Bedragarna använder också AI för att utge sig för att vara bankens kundtjänst eller polisen.

Samtidigt har brottsvinsten från telefonbedrägerier minskat, med 25 procent mellan 2024 och 2025 enligt Polisen. Bankernas hotbildsbedömning, som hänvisar till Polisens statistik, anger att den var omkring 60 procent lägre 2025 än 2023.

Romansen som sköts av en maskin

Romansbedrägerier, där bedragaren bygger upp en kärleksrelation för att sedan be om pengar, ökade kraftigt. Brottsvinsten steg med 48 procent till cirka 551 miljoner kronor under 2025 enligt Polisen.

Ett romansbedrägeri bygger på många och långa samtal, och en del av dem kan AI föra. Anthropic beskrev 2025 en tjänst på Telegram för romansbedragare med över 10 000 användare i månaden, där företagets modell Claude marknadsfördes för att skriva känslomässigt övertygande meddelanden (Anthropic, augusti 2025). Ett närliggande upplägg beskriver företaget i en rapport från september 2026: en appstudio i Kina som byggt över 20 dejtingappar. Under två veckor i april 2026 förde mer än 4 700 AI-styrda profiler samtal med minst 25 000 användare, som betalade för att fortsätta chatta. Bolaget anställde också riktiga människor, ungefär en på tre AI-profiler, som skötte videosamtalen så att apparna skulle verka äkta.

Även vanliga bedrägerimejl blir effektivare med AI. I ett forskningsexperiment från 2024 klickade 54 procent av deltagarna på länken i riktade mejl som skrivits helt av AI, lika många som för mejl skrivna av mänskliga experter. I kontrollgruppen, som fick vanliga nätfiskemejl, var andelen 12 procent.

Vem står för förlusten?

De flesta av de här bedrägerierna bygger på att offret självt godkänner betalningen. FI kallar dem manipulationsbedrägerier. Under första halvåret 2025 stod de för cirka 65 procent av beloppet i de bedrägerier som gick via betaltjänster. Av förlusterna vid betaltjänstbedrägerier totalt bar konsumenterna 70 procent (FI:s konsumentskyddsrapport 2026). FI skriver att de som manipulerats "med nuvarande lagstiftning ofta inte får någon ersättning från sin bank", eftersom konsumenten i många fall själv har godkänt betalningen. Skyddet i lagen gäller främst obehöriga transaktioner, som när någon annan använder ditt kort.

En ny EU-förordning kan ändra det. Europaparlamentet och medlemsländerna enades i november 2025 om en ny förordning om betaltjänster. Enligt uppgörelsen ska banken betala tillbaka hela beloppet när en bedragare utgett sig för att vara banken, om kunden polisanmält och meddelat banken. Plattformar som fått veta om bedrägligt innehåll utan att ta bort det ska kunna bli ansvariga mot banken. Förordningen är ännu inte formellt antagen. Europaparlamentets omröstning i plenum är preliminärt planerad till 14 december 2026.

Riksdagen beslutade i juni 2026 om nya regler som gör teleoperatörerna skyldiga att stoppa samtal och sms som kan antas användas för bedrägerier. Google började i juli 2026 stegvis kräva verifiering av annonsörer som gör reklam för finansiella tjänster i Sverige.

Så skyddar du dig

"En realistisk video eller en välbekant röst är inte längre ett bevis på att avsändaren är äkta", skriver FI. Myndigheternas råd utgår från det.

Kodordet är samma råd som den amerikanska federala polisen FBI gav i en varning om AI-bedrägerier i december 2024. En bedragare som klonat en röst vet inte vilket ord familjen kommit överens om.

Gemensamt för upplägg med eller utan AI är att bedragaren vill få dig att agera snabbt, innan du hunnit tänka efter. Därför handlar råden om att stanna upp och kontrollera på egen hand.

Den som vill veta mer om hur AI används för att påverka och vilseleda kan läsa vår genomgång av deepfakes och desinformation. De bredare riskerna med tekniken tar vi upp på sidan Riskerna vi står inför.

Läs vidare

• Skydda dig mot AI-bedrägerier – Finansinspektionens råd om röstkloning, falska videor och kodord.
• Investeringsbedrägerier – Konsumentverket om hur upplägget går till och vad du gör om du drabbats.
• Brottsvinsterna för bedrägeribrottsligheten 2025 – Nationellt bedrägericenters rapport med siffrorna i diagrammet.
• Hotbildsbedömning för Sveriges banker 2026 – bankernas egen bild av bedrägerierna och AI:s roll.
• AI-agenter tar steget från chatt till handling – om de AI-agenter som Europol tror kommer att automatisera fler delar av brotten.
• Riskerna vi står inför – vår genomgång av riskerna med AI, där bedrägerier är en av de kortsiktiga.

Det här inlägget är framtaget med AI-stöd och granskat av redaktionen innan publicering. Så används AI

← Alla inlägg