Ett val i den generativa AI:ns tid
Den 13 september 2026 väljer Sverige riksdag, regioner och kommuner. Det är det första riksdagsvalet sedan generativa AI-verktyg blev var mans egendom, och det märks i oron. Enligt SOM-institutet är nära hälften av svenskarna mycket oroade för att AI-genererad desinformation ska påverka val. En genomgång från Internetstiftelsen beskriver 2026 som "vårt första val med generativ AI" och pekar på det som gör tekniken till ett påverkansverktyg: "Tidigare behövde man jobba hårt för att skapa den här typen av information, men nu kan egentligen vem som helst ta fram trovärdigt material snabbt."
Deepfakes finns redan. Frågan är hur väl Sverige står rustat, och där är bilden mer sammansatt än många tror.
Hur stort är hotet – just nu?
Den myndighet som har till uppgift att bedöma saken är Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF). Dess lägesbild inför valet är mer dämpad än den utbredda oron antyder: "Svenska val är dock för närvarande inte ett prioriterat mål för rysk informationspåverkan." Påverkan mot Sverige har minskat väsentligt jämfört med 2022–2023, då landet utsattes för två större kampanjer. Den primära hotaktören är enligt MPF fortsatt Ryssland.
Men samma lägesbild rymmer en varning: tekniken har gjort påverkan billigare. "Den tekniska tröskeln för att bedriva informationspåverkan har sänkts de senaste åren", skriver MPF, och beskriver hur aktörer i dag snabbt kan generera och redigera "antagonistiska bilder och videoklipp" som sprids organiskt, utan de botnätverk som tidigare krävdes. Ett lågt akut hot och allt vassare verktyg motsäger inte varandra: i ett osäkert säkerhetspolitiskt läge kan bilden ändras snabbt.
Att risken är konkret och inte bara teoretisk visade Internetstiftelsen med ett exempel: fyra TikTok-konton med AI-genererade "svenska tjejer" som enligt P4 Upplands granskning spred högerextrema budskap till tusentals följare. Exemplet säger mindre om en enskild kampanj än om hur billigt det blivit att framställa trovärdigt material.
Så rustar myndigheterna
Sverige möter det här med samordning snarare än med en enskild insats. Navet är ett nationellt valnätverk som Valmyndigheten håller ihop, med bland andra Säkerhetspolisen, MPF, Polismyndigheten och Nationellt cybersäkerhetscenter. I nätverket delar myndigheterna, med Säkerhetspolisens ord, "information och lägesbilder med varandra".
Några av de konkreta insatserna, enligt regeringens redovisning:
- Stöd till partierna. Säkerhetspolisen, MPF och Nationellt cybersäkerhetscenter erbjuder samtliga riksdagspartier kunskapshöjande insatser för att känna igen och hantera otillbörlig påverkan.
- Källkritik hos allmänheten. Mediemyndigheten driver en bred nationell satsning på medie- och informationskunnighet, med en särskild del om AI.
- Dialog med plattformarna. Post- och telestyrelsen (PTS) och MPF för en löpande dialog med de stora plattformsföretagen för att säkerställa korrekt information om valen; PTS och Mediemyndigheten informerar dessutom om EU:s regler om digitala tjänster (DSA).
En sak står däremot redan fast: själva rösträkningen. Säkerhetspolisen beskriver det svenska valsystemet som "robust, rättssäkert och decentraliserat", med manuell rösträkning i flera led som gör själva resultatet svårt att manipulera. Sårbarheten ligger därför i informationsrummet runt valet.
De nya reglerna från EU
Just före valet får Sverige också ett nytt juridiskt verktyg. Den 2 augusti 2026, sex veckor före valdagen, börjar transparenskraven i EU:s AI-förordning gälla. Den som använder AI för att skapa en deepfake måste enligt artikel 50 tydligt informera om att innehållet är artificiellt skapat eller manipulerat. Kravet har undantag: för uppenbart konstnärligt, satiriskt eller fiktivt material räcker en mer diskret upplysning, och brottsbekämpning undantas. (En separat regel om att leverantörer ska märka AI-innehåll maskinläsbart kan skjutas till december 2026 för system som redan finns på marknaden, enligt en preliminär EU-överenskommelse som ännu inte är formellt antagen. Själva upplysningsplikten för deepfakes gäller ändå från augusti.) Samma artikel är för övrigt skälet till att den här sajten själv märker ut att dess innehåll är AI-producerat (se Så används AI).
Till det kommer EU:s förordning om digitala tjänster (DSA), som ålägger de största plattformarna att bedöma och motverka risker med bland annat desinformation. Tillsammans utgör de EU:s svar på ett område där Sverige saknar egen lagstiftning.
Men reglernas räckvidd har en inbyggd gräns värd att vara ärlig om: de binder den som följer lagen. En främmande makt som driver en dold påverkanskampanj kommer inte att förse sina deepfakes med en upplysning om att de är AI-genererade. Märkningskraven normaliserar hederlig användning och ger plattformar och tillsyn något att hålla sig i. Men de skyddar inte mot den som medvetet vill vilseleda.
Räcker beredskapen?
Sammantaget är Sverige varken i kris eller färdigt med uppgiften. Institutionellt är landet förhållandevis väl organiserat: ett inövat valnätverk, stöd till partierna, en källkritiksatsning och ett rösträkningssystem som är svårt att rubba. Det akuta hotet bedöms dessutom som lägre än under 2022–2023.
Samtidigt vilar försvaret tungt på motståndskraft och medvetenhet snarare än på någon teknisk lösning. Sverige har ingen egen lag mot politiska deepfakes. Riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) har efterlyst åtgärder mot deepfakes och AI-driven desinformation, både i en motion och i en skriftlig fråga till regeringen. I sitt svar på frågan hänvisade justitieminister Gunnar Strömmer (M) till EU:s regelverk och till kunskapshöjande insatser, inte till någon ny svensk lagstiftning. Det är ett medvetet vägval, men det gör att mycket landar på EU-nivå och på väljarnas egen källkritik.
Och 2026 är, som Internetstiftelsen påminner om, det första valet där tekniken är tillgänglig för alla. Mycket är därför oprövat. MPF:s eget budskap fångar hållningen: en stor del av det psykologiska försvaret är du själv. Det handlar om förmågan att stanna upp inför en delning, kontrollera källan och inte sprida det man inte kan lita på. Till slut avgörs Sveriges beredskap inte bara av myndigheterna, utan av hur en hel väljarkår hanterar ett informationsflöde som blivit lättare än någonsin att förfalska.
Läs vidare
- MPF:s lägesbild inför valet 2026 – myndighetens egen bedömning av hotet.
- Regeringens och myndigheternas arbete för att skydda valen 2026 – översikt över samverkan och insatser.
- AI-förordningens artikel 50 – transparenskraven för deepfakes och AI-innehåll.
- Svenskarna och internet – valspecial 2026 – Internetstiftelsens kartläggning av hur nätet och AI påverkar väljarnas information och åsiktsbildning inför valet.
- Vad partierna sagt om AI hittills – hur AI-frågan, inklusive desinformation, ser ut i svensk politik.
- Riskerna vi står inför – bakgrunden till varför Livet med AI följer de här frågorna.
Det här inlägget är framtaget med AI-stöd och granskat av redaktionen innan publicering. Så används AI