Inför riksdagsvalet den 13 september 2026 har Livet med AI ställt 15 frågor om AI-politik till samtliga åtta riksdagspartier – en granskning vi kallar AI-Kompassen. Svaren publiceras allt eftersom de kommer in. Men redan innan enkäten är besvarad går det att teckna en bild av var partierna står, utifrån vad de sagt i partiprogram, riksdagsmotioner och offentliga utspel.
En fråga som knappt syns i valrörelsen
När väljarna själva får rangordna de viktigaste politiska frågorna får AI inget utrymme. I Novus mätning i juni 2026 toppas listan av sjukvård, skola, lag och ordning, invandring och äldreomsorg. AI, digitalisering och teknik finns inte med bland de frågor väljarna oftast lyfter.
Det betyder inte att AI är frånvarande i politiken, bara att den sällan drivs som en valfråga. På myndighets- och lagstiftningsnivå händer tvärtom mycket: EU:s AI-förordning blir i huvudsak tillämplig den 2 augusti 2026, sex veckor före valdagen. AI är också närvarande som ett hot. Enligt SOM-institutet är nära hälften av svenskarna mycket oroade för att AI-genererad desinformation kan påverka val.
Att frågan saknar ett självklart hem märks också i riksdagen. En motion om att inrätta ett särskilt AI-utskott avslogs; AI hanteras i stället utspritt över flera befintliga utskott.
Det här har staten redan gjort
Partiernas hållningar formas mot en bakgrund av vad staten redan beslutat. Regeringen tillsatte i december 2023 en AI-kommission under ledning av Carl-Henric Svanberg. Kommissionen presenterade i november 2024 sin Färdplan för Sverige, senare publicerad som SOU 2025:12, med ett sjuttiotal förslag om hur landet ska stärka sin AI-förmåga.
I februari 2026 presenterade regeringen Sveriges första heltäckande AI-strategi, med målet att Sverige ska vara bland de tio främsta AI-länderna i världen. Ansvaret ligger hos civilminister Erik Slottner, som uppger att budgetpropositionen för 2026 avsätter 479 miljoner kronor för åtgärder inom AI och data, och omkring 500 miljoner per år under 2027–2030. Parallellt har en utredning föreslagit vilka myndigheter som ska ha tillsyn under AI-förordningen, med Post- och telestyrelsen som huvudansvarig.
Det här är värt att ha i minnet när man läser partiernas positioner: regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna driver sin AI-politik i första hand genom regeringen, inte genom egna motioner. Sverigedemokraterna som stödparti, liksom oppositionen, uttrycker sig i stället ofta i riksdagsmotioner. En kommittémotion är en officiell partiståndpunkt; en enskild motion är en enskild ledamots förslag och inte nödvändigtvis partiets linje. Antalet motioner säger därför lite om hur mycket ett parti prioriterar frågan.
Regeringspartierna och deras stödparti
Moderaterna. I opposition 2021 föreslog M i en kommittémotion att en bred AI-kommission skulle tillsättas och att regulatoriska sandlådor skulle införas – en kommission som regeringen, med M i spetsen, sedan tillsatte 2023. Efter regeringsinträdet uttrycks partiets linje främst via regeringens AI-strategi, medan enskilda M-ledamöter motionerat om att uppdatera den nationella AI-strategin.
Kristdemokraterna. Som parti har KD sagt minst av regeringspartierna: ingen egen riksdagsmotion om AI och ingen framträdande AI-fråga bland de politikområden partiet lyfter på sin webbplats. Samtidigt är det KD:s civilminister Erik Slottner som bär regeringens digitaliserings- och AI-ansvar och presenterar strategin och budgetsatsningarna.
Liberalerna. L har det mest utbyggda AI-avsnittet på sin webbplats av de fyra. Partiet vill ta fram en nationell AI-strategi, skapa innovationsvänliga regler, bekämpa desinformation, stärka Europas tekniska oberoende och satsa mer på AI-forskning. En kommittémotion från 2021 efterlyste både AI-satsningar och ett etiskt och juridiskt regelverk för AI i alla samhällssektorer.
Sverigedemokraterna. SD har den mest detaljerade officiella AI-motionen: en elvapunktsplan för en "tillförlitlig, konkurrenskraftig och hållbar svensk AI-politik", med bland annat en nationell AI-plan, krav på att myndigheter hanterar AI-risker, en teknikneutral EU-linje och en lag om att det ska framgå när man kommunicerar med AI i stället för en människa. Företrädare har också i en debattartikel föreslagit en nationell AI-nämnd med samtliga partier och experter.
Oppositionspartierna
Socialdemokraterna. I december 2024 bjöd S in regeringen till en gemensam nationell AI-strategi. I april 2026 krävde partiet en jobbomställningsplan och beskrev Sverige som ett av världens mest AI-exponerade länder. I sina kommittémotioner knyter S AI till arbetsmarknad, näringsliv och välfärd, och pekar på att immaterialrätten halkar efter teknikutvecklingen.
Vänsterpartiet. V menar att AI har stor potential men just därför måste regleras, så att den inte används på ett riskabelt, integritetskränkande eller repressivt sätt. Distinkt för V är kopplingen till arbetslivet: effektivisering med AI i offentlig sektor ska inte bli nedskärningar utan ge utrymme för arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Partiet har också motionerat om att utreda upphovsrätten i förhållande till AI:s träning på skyddat material.
Centerpartiet. C utgår från att tekniken ska tjäna människan och har några av de mest konkreta styrningsförslagen: en "AI-general" som samordnar mellan departement och myndigheter, ett nationellt AI-center, AI-utbildning i hela landet och en översyn av GDPR för att främja AI. Partiet har dessutom föreslagit ett institut för AI-säkerhet som ska forska om säkerhetsrisker med AI – ett av få förslag som riktar in sig på riskerna i sig.
Miljöpartiet. MP har det mest utbyggda AI-innehållet i sina program. Det formella partiprogrammet från 2025 tar upp AI och föreslår att skattesystemet reformeras för en situation där AI och robotar minskar behovet av mänskligt arbete. En dedikerad programfördjupning, En grön AI-politik, vill ha transparenskrav på träningsdata, nationella etiska riktlinjer, ett förbud mot AI-system som kränker mänskliga rättigheter och ett totalförbud mot autonoma vapen. MP lyfter också särskilt AI:s klimat- och energiavtryck.
Gemensamma drag och skiljelinjer
Trots olika utgångspunkter finns en påfallande samsyn på en punkt: att Sverige behöver mer nationell samordning av AI-politiken. S bjöd in till en gemensam strategi, M föreslog en AI-kommission, L vill ha en nationell strategi, C en "AI-general" och SD en nationell AI-plan. Skiljelinjen går snarare i tonvikt: Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna betonar konkurrenskraft och innovation, medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet betonar reglering, integritet och rättigheter. Socialdemokraterna och Centerpartiet rör sig däremellan, med tyngdpunkt på jobb respektive samordning.
Det tydligaste exemplet på att AI nått ett riksdagsbeslut är regeringens proposition om polisens användning av ansiktsigenkänning i realtid. Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet svarade med motioner som kräver domstolsprövning och tidsbegränsning av lagen.
Frågorna om de allra kraftfullaste framtida systemen – den snabba utvecklingen och de risker som Livet med AI fokuserar på, som scenariot AI 2027 – har hittills fått litet utrymme i partiernas kommunikation. Närmast kommer Centerpartiets förslag om ett institut för AI-säkerhet, samt enskilda motioner. Det mesta gäller AI här och nu: jobb, välfärd, integritet och konkurrenskraft, snarare än beredskap för att utvecklingen kan gå mycket fort.
Det AI-Kompassen kommer att visa
Sammantaget är partiernas offentliga hållningar spridda och ojämnt utvecklade. Några har genomarbetade program, andra bara enstaka omnämnanden. Det är därför AI-Kompassen ställer samma 15 frågor till alla åtta partierna och granskar hur svaren förhåller sig till AI-riskerna. När svaren börjar komma in går det att jämföra hur partierna svarar på samma frågor, i stället för att tolka spridda utspel.
Läs vidare
- AI-Kompassen – Livet med AI:s granskning av partiernas AI-politik inför valet 2026.
- Enkäten – de 15 frågor partierna får svara på.
- Riskerna vi står inför – bakgrunden som bedömningarna utgår från.
- AI-kommissionens Färdplan för Sverige (SOU 2025:12) – den statliga utredning som ramar in mycket av debatten.
Det här inlägget är framtaget med AI-stöd och granskat av redaktionen innan publicering. Så används AI