Vem försöker påverka besluten om AI?

Vad frågan gäller

De regler som ska hantera riskerna med AI beslutas nu. EU:s AI-förordning har ändrats en gång redan innan den blivit fullt tillämplig, Sverige har utrett en kompletterande nationell lag, och i USA pågår en strid om huruvida delstaterna ska få reglera AI alls.

Runt varje sådant beslut finns organiserat påverkansarbete. Den här genomgången beskriver vilka aktörerna är, vad de begär och vad som går att belägga om deras resurser. Den tar inte ställning i sakfrågan. Merparten av siffrorna nedan kommer från offentliga källor: EU:s öppenhetsregister, den svenska remisshanteringen och nyhetsrapportering som bygger på den amerikanska valmyndighetens redovisningar.

Teknikbranschen i Bryssel

Teknikbranschen är den bransch som lägger mest pengar på lobbying i EU. Enligt en genomgång från Corporate Europe Observatory och LobbyControl den 27 oktober 2025, baserad på EU:s öppenhetsregister, uppger branschen att den lägger sammanlagt 151 miljoner euro per år på att påverka EU:s institutioner. Det är en ökning med drygt 33 procent sedan 2023, då summan var 113 miljoner euro. De registrerade lobbyisterna motsvarar 890 heltidstjänster, och 437 personer har permanent passerkort till Europaparlamentet.

Störst enskild post är Meta med 10 miljoner euro. Microsoft, Apple och Amazon uppger 7 miljoner euro vardera, Google och Qualcomm 4,5 miljoner euro vardera.

Utgifterna syns också i mötesstatistiken. I en parallell genomgång två dagar senare konstaterar samma två organisationer att AI var den mest lobbade frågan under första halvåret 2025: ämnet togs upp vid 58 av de möten på hög nivå som de största teknikbolagen hade i kommissionen, 40 procent av bolagens samtliga högnivåmöten.

Civilsamhällets organisationer

En andra grupp av aktörer driver på för hårdare regler. De arbetar med betydligt mindre resurser och delvis andra metoder: öppna brev, namninsamlingar, möten med enskilda folkvalda och protester.

Future of Life Institute är den av dem som är mest etablerad i Bryssel. Organisationen är registrerad i öppenhetsregistret och uppger att den lägger 402 336 euro per år på sitt EU-arbete, och att arbetet motsvarar 2,25 heltidstjänster fördelade på fyra lobbyister. Sedan 2021 behöver organisationer som registrerat sig som icke-kommersiella inte redovisa någon lobbybudget, så siffran är frivilligt lämnad.

European Digital Rights (EDRi) samlar europeiska organisationer för digitala rättigheter. Den 11 februari 2026 uppmanade 60 organisationer, oberoende myndigheter och enskilda, däribland EDRi, EU:s lagstiftare att avvisa förslaget att ändra AI-förordningen, bland annat den föreslagna strykningen av kravet på att registrera AI-system.

PauseAI grundades i maj 2023 i Utrecht av mjukvaruentreprenören Joep Meindertsma och kräver ett stopp för träningen av de mest kapabla AI-systemen. Rörelsen arbetar med protester utanför AI-bolagens kontor och vid politiska toppmöten. Den 13 maj 2024 hölls en samordnad protest på 14 orter, däribland Stockholm, inför AI-toppmötet i Seoul den 21 och 22 maj. PauseAI har en svensk avdelning på pauseai.se.

ControlAI vänder sig i stället direkt till folkvalda. Organisationen uppger på sin webbplats att fler än 125 brittiska och fler än 30 kanadensiska parlamentariker har ställt sig bakom dess kampanj mot utveckling av superintelligens, och att den har informerat över 400 folkvalda i Storbritannien, USA, Kanada och Tyskland. Siffrorna är organisationens egna.

Den bredaste enskilda aktionen hittills är Statement on Superintelligence, som Future of Life Institute publicerade den 22 oktober 2025. Uttalandet består av en enda mening: ett krav på förbud mot utveckling av superintelligens. Förbudet ska gälla till dess att det finns bred vetenskaplig samsyn om att utvecklingen kan ske säkert och kontrollerat, och starkt folkligt stöd för den. Bland de första undertecknarna fanns AI-forskarna Yoshua Bengio och Geoffrey Hinton, Apples medgrundare Steve Wozniak och Virgin-grundaren Richard Branson, men också kommentatorer och politiker från vitt skilda håll som Steve Bannon och Barack Obamas tidigare nationella säkerhetsrådgivare Susan Rice. I augusti 2026 hade uttalandet drygt 72 000 underskrifter.

Ett konkret fall: ändringarna i AI-förordningen

Ett konkret exempel på hur påverkansarbetet ser ut i praktiken är den ändring av AI-förordningen som EU beslutade under 2026, den så kallade AI-omnibusen.

Kommissionen lade fram förslaget den 19 november 2025 med motiveringen att minska den administrativa bördan för företag och ge dem mer tid att anpassa sig. Corporate Europe Observatory och LobbyControl har i en genomgång från den 14 januari 2026 ställt förslagets skrivningar mot vad branschorganisationer begärt i sina egna inlagor. Bland annat hade Meta begärt en paus i tillämpningen och tillsynen av AI-förordningen, och branschorganisationen DigitalEurope hade krävt att den obligatoriska registreringen av AI-system skulle avskaffas.

Utfallet blev delat. Reglerna för högrisksystem sköts upp, i linje med begäran om mer tid. Registreringskravet däremot överlevde: kommissionen hade föreslagit att artikel 49.2 skulle strykas, men rådet och parlamentet förde tillbaka en förenklad registreringsskyldighet för AI-system som inte är högrisk. Samtidigt lades ett nytt förbud till mot AI-system som genererar sexuella övergreppsbilder på barn eller intimt material utan den avbildades samtycke.

Att branschen fick igenom en del av sina krav betyder inte i sig att lobbyarbetet var orsaken. Kommissionen anger själv förseningar i standardiseringsarbetet och i medlemsländernas utpekande av tillsynsmyndigheter som skäl. Förloppet visar ändå vad påverkansarbetet gäller i praktiken: enskilda skrivningar i en lag som redan var beslutad.

USA: påverkan flyttar till valrörelsen

I USA har striden till stor del flyttat från lagstiftningsprocessen till valrörelsen. Senaten strök den 1 juli 2025, med röstsiffrorna 99–1, ett förslag om att under tio år hindra delstaterna från att reglera AI.

Leading the Future är en super-PAC, en amerikansk kampanjfond som får ta emot obegränsade bidrag men inte samordna sig med kandidaterna. Den bildades i augusti 2025 med målet att få in politiker i kongressen som förespråkar en enda federal ram i stället för delstatliga regler. Enligt nyhetssajten NOTUS den 13 januari 2026 planerade gruppen att lägga över 100 miljoner dollar på mellanårsvalet 2026, med riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz, Palantirs medgrundare Joe Lonsdale och OpenAI:s medgrundare och president Greg Brockman bland finansiärerna. I juli 2026 rapporterade The Next Web att Marc Andreessen och Ben Horowitz bidragit med 25 miljoner dollar vardera.

Ett annat nätverk, Public First, grundat av den tidigare demokratiske kongressledamoten Brad Carson, planerade enligt NOTUS att lägga 50 miljoner dollar på kandidater från båda partierna som vill reglera AI.

Också AI-bolaget Anthropic har gått in med pengar i valrörelsen. Bolaget har enligt The Next Web lagt 20 miljoner dollar på politiskt arbete, öronmärkta för att informera allmänheten om AI-politik och inte för kampanjarbete.

Sverige: påverkan syns i remissvaren

I Sverige syns påverkansarbetet tydligast i remisshanteringen. Utredningen om AI-förordningen lämnade sitt betänkande Anpassningar till AI-förordningen (SOU 2025:101) i oktober 2025, och regeringen skickade det på remiss den 11 november samma år. Över 100 remissvar är publicerade på regeringens webbplats.

Bland dem finns myndigheter, kommuner och universitet. Där finns också teknikbolagen Microsoft, Amazon Sverige och Google Sweden AB, branschorganisationerna TechSverige, Teknikföretagen och Svenskt Näringsliv, fackliga centralorganisationer samt organisationer som Journalistförbundet och Sveriges konsumenter. Techtidningen gick igenom 118 av svaren den 25 februari 2026 och fann tre återkommande konfliktlinjer: om Sverige ska kräva nationell registrering av AI-system utöver EU:s databas, om sanktioner ska kunna riktas mot myndigheter, och hur långt Sverige bör gå utöver EU:s minimikrav.

Registreringsfrågan illustrerar hur långt isär svaren ligger. Amazon varnade i sitt svar för duplicerande registreringskrav på medlemsstatsnivå och förordade att Sverige håller sig till EU-nivån. Flera myndigheter argumenterade enligt samma genomgång i stället för att en nationell registrering behövs för att tillsynen ska fungera.

Regeringens egen hållning i EU-förhandlingen framgår av faktapromemorian Omnibus VII, regelförenklingar på det digitala området från den 7 januari 2026: "Regeringen välkomnar målsättningen med förslagen. Att förenkla för företag är en central del i arbetet med att stärka den svenska konkurrenskraften och EU:s inre marknad." Regeringen skriver samtidigt att förenklingarna ska ske utan att centrala mål sätts åt sidan, däribland skyddet för den personliga integriteten.

Utanför remissförfarandet är svensk påverkan svår att följa, eftersom Sverige inte har något lobbyregister. Det kommer att ändras: riksdagen sa den 16 juni 2026 ja till regeringens proposition om ökad insyn i politiska processer, som innebär att påverkansaktörer ska registrera sig hos Kammarkollegiet och lämna uppgifter om sina kontakter med bland andra statsråd, statssekreterare och riksdagsledamöter. Uppgifterna ska publiceras öppet på myndighetens webbplats. Lagen träder i kraft den 1 juli 2027, alltså efter valet i september 2026.

Vad betyder det för väljaren?

De risker Livet med AI går igenom under Riskerna vi står inför hanteras i hög grad genom just den här sortens beslut: vilka krav som ställs på de mest kapabla modellerna, när de börjar gälla och vem som ska utöva tillsyn. Kring varje sådant beslut finns aktörer med mycket olika resurser som försöker påverka utfallet, och fram till sommaren 2027 kommer den svenska delen av det arbetet inte att synas i något offentligt register.

Under nästa mandatperiod ska den svenska kompletteringslagen till AI-förordningen beslutas och tillsynen byggas upp. Vad riksdagspartierna säger om de frågorna är sådant AI-Kompassen frågar dem om inför valet den 13 september.

Läs vidare

• EU:s öppenhetsregister – sökbart register över organisationer som försöker påverka EU:s institutioner.
• Revealed: Tech industry now spending record €151 million lobbying the EU – Corporate Europe Observatory och LobbyControl, oktober 2025.
• Statement on Superintelligence – uttalandet från Future of Life Institute, oktober 2025.
• Remiss av SOU 2025:101 Anpassningar till AI-förordningen – samtliga publicerade remissvar.
• Maktkoncentration: en av de kortsiktiga riskerna med AI – om hur förmågan att bygga de mest kapabla systemen samlas hos ett fåtal aktörer.

Det här inlägget är framtaget med AI-stöd och granskat av redaktionen innan publicering. Så används AI

← Alla inlägg