Sveriges första strategi för psykologiskt försvar: vad den säger om AI

Vad regeringen beslutade

Den 28 juli 2026 presenterade regeringen en nationell strategi för psykologiskt försvar, enligt Försvarsdepartementet den första strategin i sitt slag. Bakgrunden som anges är det säkerhetspolitiska läget och hybridangrepp, framför allt otillbörlig informationspåverkan: försök från utländska aktörer att med vilseledande information påverka svensk demokrati och sammanhållning.

Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, sammanfattade utgångspunkten så: "Vår försvarsvilja sitter mellan öronen. Vi utmanas ständigt av stater och statsliknande aktörer som söker utmana vår tilltro till det svenska samhället."

Strategin vilar på fyra pelare och sex mål: två mål gäller helheten i det psykologiska försvaret och ett mål hör till varje pelare. Varje mål konkretiseras med ett önskat läge 2030.

Psykologiskt försvar är inget nytt i Sverige. Dokumentet beskriver hur området växte fram på 1950-talet som ett skydd mot sovjetisk propaganda, krympte efter det kalla kriget och nu byggs upp igen. Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) inrättades 2022 och har enligt sin instruktion (förordning 2021:936) i uppgift att samordna arbetet och särskilt att identifiera och analysera otillbörlig informationspåverkan.

Där AI kommer in i hotbilden

Regeringen skriver att utmaningen ökar i och med "den snabba utvecklingen av generativ AI med allmänt tillgängliga tjänster som effektivt, billigt och med allt bättre kvalitet genererar eller manipulerar innehåll av olika slag". Teknikutvecklingen har burit med sig mycket positivt, heter det i förordet, men används också av antagonister för att utföra och förstärka angreppen.

Resonemanget bygger vidare på det regeringen skrev i propositionen om totalförsvaret 2025–2030: att AI ger nya sätt att bedriva informationspåverkan, eftersom stora mängder information kan genereras, bearbetas och spridas på ett sätt som gör det svårare att skilja vilseledande från korrekt information. Strategin pekar särskilt på massgenerering (att nå många mottagare på en gång) och upprepning (att förankra ett narrativ genom att återkomma till samma budskap över tid).

Det ligger nära den bild MPF själv gav i sin lägesbild inför valet, där myndigheten konstaterar att den tekniska tröskeln för att bedriva informationspåverkan har sänkts de senaste åren. Samtidigt bedömer MPF att svenska val för närvarande inte är ett prioriterat mål för rysk informationspåverkan. Vi gick igenom den bedömningen i Deepfakes inför valet.

AI som myndigheternas eget verktyg

Det tydligaste AI-avsnittet i strategin är mål 3. Där står att den gemensamma förmågan till datadriven analys "med stöd av AI-baserade verktyg" ska stärkas. Önskat läge 2030 är att MPF löpande utvecklar metoder samt AI-baserade och andra tekniska verktyg för att samla in och analysera information i öppna informationsmiljöer, medan underrättelsemyndigheterna kompletterar analysen genom att sätta in fynden i sitt sammanhang.

Regeringen ser alltså AI som en resurs för myndigheterna själva. Dokumentet hänvisar till samma slutsats i propositionen om totalförsvaret, att AI också har stor potential för att stärka arbetet med att identifiera och bemöta informationspåverkan, och till Sveriges AI-strategi från februari 2026: de möjligheter AI-baserade verktyg och plattformar ger ska utnyttjas så effektivt som möjligt mot ett hot som förändras snabbt.

Samma dubbelhet finns i uppdragen. Regeringen ger MPF i uppdrag att fördjupa samverkan med bland andra Försvarsmakten, Myndigheten för civilt försvar (MCF) och Säkerhetspolisen för att stärka skyddet mot otillbörlig informationspåverkan, och skriver att "de utmaningar och möjligheter som följer av den ökande användningen av AI ska särskilt beaktas". Uppdraget slår inte fast hur AI ska användas eller begränsas. MPF ska väga in frågan i samverkan med de andra myndigheterna.

Uppdragen som följer med strategin

Tillsammans med strategin beslutade regeringen om uppdrag till fyra myndigheter: MPF, MCF, Försvarsmakten och Totalförsvarets plikt- och prövningsverk. MPF får fem uppdrag:

• beskriva centrala verksamheter och utvecklingsbehov inom det psykologiska försvaret,
• bidra till en inriktning för strategisk kommunikation,
• fördjupa samverkan mot informationspåverkan, med AI-frågan särskilt beaktad,
• utveckla samverkan med Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) vid Försvarets radioanstalt om kopplingar mellan cyberangrepp och informationspåverkan,
• föreslå åtgärder för svenska myndigheters gemensamma internationella arbete.

De fyra myndigheterna får dessutom ett gemensamt uppdrag om försvarsvilja, och MCF ett eget om stöd till medieföretagens beredskap.

Uppdraget om cyberangrepp och informationspåverkan är det enda där pressmeddelandet anger ett redovisningsdatum: senast den 1 september 2027. Kopplingen mellan cyberangrepp och informationspåverkan har regeringen arbetat med parallellt. Den 9 juli 2026 fick Försvarets radioanstalt via NCSC ett eget uppdrag att samordna arbetet mot AI-drivna cyberhot.

Vad strategin inte säger

Två saker saknas i dokumentet, och båda är värda att notera för den som läser det inför valet.

Valet den 13 september nämns inte. Det beror på en arbetsfördelning: valskyddet ligger i ett eget spår, det nationella valnätverk som Valmyndigheten håller ihop och som MPF ingår i. Regeringen redovisar det arbetet separat, i sin sammanställning av arbetet för att skydda valen 2026. Fyra av MPF:s fem uppdrag har inget redovisningsdatum angivet i pressmeddelandet, och målen är satta till 2030. Det strategin sätter i rörelse ligger alltså efter valdagen.

Strategin anvisar inte heller några nya medel. Dokumentet innehåller inga anslagsnivåer eller belopp. Det beskriver mål, ansvarsfördelning och uppdrag. Förordet talar om betydande satsningar på MPF och de övriga centrala totalförsvarsmyndigheterna, men utan att sätta siffror på dem. Vad de AI-baserade analysverktygen kommer att kosta, och vem som ska betala, framgår inte.

Varför det angår väljarna

Kravet i AI-förordningens artikel 50 på att upplysa om AI-genererat innehåll, som gäller sedan den 2 augusti 2026, binder den som följer lagen. Det gör inte en främmande makt som driver en dold påverkanskampanj. Kvar står förmågan att upptäcka kampanjerna och att förklara dem för allmänheten. Där lägger strategin tyngdpunkten, och en del av ansvaret hamnar på var och en: ett motståndskraftigt psykologiskt försvar förutsätter, skriver regeringen, att ansvar tas av staten, företagen, civilsamhället och varje enskild medborgare.

För väljaren är det därför mer intressant vad partierna säger om sakfrågorna strategin reser: hur snabbt myndigheterna ska få AI-verktyg för att analysera det öppna informationsflödet, var gränserna går för sådan analys, och vad som ska hända före 2030. Det är sådant AI-Kompassen frågar riksdagspartierna om inför valet.

Läs vidare

• Nationell strategi ska stärka Sveriges psykologiska försvar – regeringens pressmeddelande med samtliga myndighetsuppdrag.
• Nationell strategi för psykologiskt försvar – strategin i sin helhet (pdf).
• Deepfakes inför valet: hur rustat är Sverige mot AI-desinformation? – hur myndigheterna rustar inför den 13 september.
• MPF:s lägesbild inför valet 2026 – myndighetens egen bedömning av hotet.
• Riskerna vi står inför – Livet med AI:s genomgång av riskerna med AI, inklusive desinformation.

Det här inlägget är framtaget med AI-stöd och granskat av redaktionen innan publicering. Så används AI

← Alla inlägg